Alf Ericsson

PhD

Alf Ericsson

alf.ericsson@raa.se (alf NULL.ericsson null@null raa NULL.se)
Mobiltelefon: 0733-12 78 65

Jag är född 1961 och är doktorand i agrarhistoria med inriktning på medeltida jordägande och jordvärderingssystem. Är nu tjänstledig från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) där jag sedan slutet av 1980-talet successivt har tillägnat mig kunskap och insikt om Sveriges regionalt särpräglade kulturlandskap och deras historiska innehåll. Erfarenheterna har jag gjort som arkeolog, först vid fornminnesinventeringen, senare vid Avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV) men också genom deltagande i forskningsprojektet Culture Clash or Compromise som behandlade den s.k. europeiseringen av Östersjöområdet under medeltiden. Företrädesvis har jag arbetat med en kombinerad metod för att undersöka lantbrukets struktur och förändring med fokus på järnålder och medeltid. Källorna till dessa undersökningar är (1) fysiska spår av jordbruk i terrängen, (2) äldre lantmäterikartor och (3) skrifthistoriskt material som jordebrev och jordeböcker. Den kombinerade agrarhistoriska metoden möjliggör bl.a. att de ofta lakoniska och svårtolkade skrifthistoriska uppgifterna kan visualiseras i ett sedan länge försvunnet kulturlandskap och på så sätt göras mer begripliga.

Forskning
November 2007 lade jag fram en licentiatavhandling vid SLU om hur man definierade jord under medeltiden. Närmare bestämt handlar avhandlingen om attungen som var en basenhet i ett sinnrikt fastighetssystem i östra Götaland. Min undersökning baseras på medeltidsbrev (diplom) fram till år 1376. I doktorsavhandlingen kommer tidsspannet att utökas med senmedeltiden och då i synnerhet uppgifter från Vadstena klosters jordeböcker från andra hälften av 1400-talet. Attungen är en nyckel till medeltidens jordägande men också kulturlandskapets organisation, inte minst det avancerade tegskiftet. Jämförelser görs också med andra metoder att definiera jord under medeltiden. I oktober 2006 var jag med och arrangerade en konferens på Kungl. Vitterhetsakademien om jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet. Föredragen publicerades 2008 i en av mig redigerad volym (KVHAA, konferenser 68). Inte bara i förhållande till sina grannar, utan också inom gränserna för det medeltida svenska riket kan en stor regional mångfald urskiljas på jordvärderingarnas område, något som bekräftar att riket har ett federativt ursprung.

I avhandlingen kommer jag dessutom att undersöka de förändringar i lantbrukets organisations- och driftsformer som inträffade under loppet av medeltiden. På basis av Vadstena klosters jordeböcker är det möjligt att rekonstruera ett stort antal lokala godskomplex med en s.k. tvådelad struktur (huvudgårdsdrift). Dessa godskomplex avlöste omkring sekelskiftet 1200 ett äldre storgårdssystem med ofri arbetskraft och havererade i efterdyningarna av digerdöden 1350. När de äldsta bevarade jordeböckerna upprättades vid mitten av 1400-talet var godskomplexen uppdelade på självständiga familjejordbruk, en driftsform som blir dominerande först efter digerdöden.

Publikationer i urval:
2008. Attungen under äldre medeltid. I: Ericsson, A. (red.). Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet. KVHAA konferenser 68, s. 39–63. Stockholm.

2008. (tillsammans med U. Strucke) Att hägna med stenmurar. En studie av stentsträngsbygder i Mälarlandskapen. I: Olausson, M. (red.). Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid, s. 48–90. Stockholm.

2008. Hjortekrog, Skvagerfall och *Hörtinge – finns det ortnamn från bronsåldern? I: Goldhahn, J. (red.). Gropar och monument. En vänbok till Dag Widholm. Kalmar Studies in Archaeology 4, s. 205–232. Kalmar. PDF

2007. Attungen – ett medeltida fastighetsmått. En agrarhistorisk undersökning baserad på attungsbelägg i SDhk till år 1376 och Folke Dovrings kasuistik. Lic. avhandling. Uppsala. PDF

2007. The coastal plain tenants of Igelösa. Living on other people’s property. I: Blomkvist, N. & Lindström, T. (eds.). The significant detail. Europeanization at the base of society. The case of the Baltic rim 1100-1400 AD. CCC-papers 9, pp 69–88. Visby.

2005. Gränser och territoriella indelningar i Linköpingsbygden: en studie i medeltida geografi. I: Kaliff, A. & Tagesson, G. (red.). Liunga. Kupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden, s. 167–203. Linköping.

2005. (tillsammans med G. Franzén). Hägnadsmurar och rydskogar. Stensträngsområdet söder Väderstads samhälle, delområde 1, 2, 3, 4 & 6. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, rapport 2005:70. Linköping. PDF

2004. Medeltida odlingar på utmarker: krisfenomen eller överskottsproduktion? Urminne: tidskrift för arkeologi i sydöstra Sverige 2004/4, s. 41–70. Beställ här.

2004. (tillsammans med L. Häggström, J. Baran & A. Murray). The dating and interpretation of a field wall in Öggestorp. Current Swedish Archaeology 12, pp 43–60.

2001. Möre mellan järnålder och medeltid: omvandlingen av ett agrarlandskap. I: Magnusson, G. (red). Möre: historien om ett småland, s. 367–414. Kalmar.

1999. The rural landscape of Medieval Möre: some reflections on its structure and origin. I: Blomkvist, N. & Lindquist, S.-O. (eds.). Europeans or not? Local Level Strategies on the Baltic Rim 1100-1400 AD. CCC papers 1, pp 55–66. Visby/Kalmar.

1999. Fossilt odlingslandskap i Närke. I: Ericsson, A. (red). Odlingslandskap och uppdragsarkeologi. Artiklar från Nätverket för arkeologisk agrarhistoria. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Skrifter 29, s. 10–28. Linköping.

1999. Vad är arkeologisk agrarhistoria? I: Ericsson, A. (red). Odlingslandskap och uppdragsarkeologi. Artiklar från Nätverket för arkeologisk agrarhistoria. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Skrifter 29, s. 6–9. Linköping.