Doktorandkurser

De flesta doktorandkurserna i agrarhistoria är utformade som litteraturkurser. De omfattar vardera ca 1 600 sidor och motsvarar 7.5 hp i forskarutbildningen. För agrarhistoriker syftar kursläsningen till bred allmänbildning och doktorander i agrarhistoria bör därför läsa minst en kurs inom varje huvudavdelning (sammanlagt fyra teman). Kursläsning av enstaka kurser är dock öppen för alla forskarstuderande från såväl SLU som andra universitet. För närvarande erbjuds nedanstående 25 kurser med olika litteraturpaket.

» Litteraturlista till kurserna (pdf)

A. Äldre-historisk inriktning (till 1700-talet)

A1. Jordbrukets uppkomst och första utveckling Kursen omfattar tiden från jordbrukets införande fram till den omvandling som Andrew Sheratt i sin klassiska uppsats kallade för sekundär-produkts-revolutionen. Det urbana genombrottet i högkulturer utanför Europa är dock inte med, det kräver en egen kurs.
A2. Romerskt jordbruk: stagnation eller framåtskridande?
En grundläggande frågeställning är, som kursen utsäger, om och när ekonomin expanderade eller stagnerade under perioden.
A3. Den medeltida agrarrevolutionen
Kursens centrala frågeställning rör den agrara och ekonomiska expansionens orsaker och datering.
A4. Senmedeltidens agrarkris
Kursen handlar om den senmedeltida agrarkrisens omfattning och orsaker. En viktig fråga rör vilka källmaterial som används och hur de tolkas. Pestepidemierna och klimatförändringarna finns som bakgrundsfaktorer, men kräver en särskild läskurs.
A5. Medeltidens bondeuppror En central frågeställning rör skillnaden mellan den tidiga och den sena medeltidens uppror, en annan Norden jämfört med övriga Europa.
A6. Folkkulturen – bönders annorlunda tänkande från medeltid till nyare tid Kursen behandlar den europeiska folkliga kulturen under medeltid och reformationstid. Avsikten är att ge en inblick i ursprunget till det “annorlunda” tänkande som i hög grad präglade folkkulturen på landsbygden.
A7. 1500-talets agrara expansion i Sverige
En avgörande fråga rör den agrara expansionens omfattning och form.

B. Modern-historisk inriktning (främst 1800- och 1900-tal)

B1. Den agrara revolutionen i Sverige ca 1750-1850 Ett genombrottsskede i svensk agrarhistoria. En viktig frågeställning rör de olika sociala gruppernas bidrag till utvecklingen.
B2. Det europeiska jordbruket ca 1870-1950
Kursen syftar till att ge en översikt över den europeiska utvecklingen. En viktig frågeställning rör skillnader mellan västra och östra Europa.
B3. Bondens politiskt-sociala inflytande
Två viktiga frågor är hur de svenska bönderna kunde få en så betydande politiskt-social ställning som de hade, och varför det bröt ut få väpnade bonderevolter i Sverige efter medeltiden.
B4. Jordägande
Under de senaste åren har äganderätt blivit ett av de hetaste forskningsområdena i svensk historieforskning, med en rad större och smärre studier. Ägandebegreppet står ofta i centrum för teoribildningen.
B5. Storjordbruk och småbruk Två till synes motstridiga, men sammankopplade frågeställningar är: hur kunde familjejordbruket överleva och faktiskt expandera under övergången till industrisamhället?, hur kunde storgodsen trots detta behålla sin relativa betydelse?
B6. Bystudier i Europa Bystudien är en klassisk etnologisk genre. Här finns några av de bästa medtagna tillsammans med en berömd historisk undersökning (Parker) med samma frågeställningar.

C. Utom-europeisk inriktning

C1. Västasiens agrarhistoria från medeltid till nyare tid En grundläggande frågeställning är varför befolkningen i Västasien inte ökade i samma takt som i Europa efter senmedeltiden.
C2. Kina under tvåtusen år
Kursen har en ekologisk inriktning, men en aspekt som hela tiden finns i bakgrunden är de stora bondeupproren i Kina. Dessa är dock värda en egen kurs.
C3. Afrikas agrarhistoria
En viktig jämförelse kan göras mellan intensivt och extensivt jordbruk i Afrika. Den geografiska koncentrationen ligger på Afrika söder om Sahara, men inte södra Afrika. Pritchard´s etnografiska studie är en av de riktiga klassikerna.
C4. Mexiko
En dominerande frågeställning rör befolkningskatastrofen i Mellanamerika, en av de mest omfattande som historien uppvisar. Koncentrationen har här lagts på Maya och Yucatan, eftersom det ger ytterligare en spännande aspekt – kombinationen av antropologiskt och arkeologiskt material.
C5. Bevattning
En stor del av litteraturen rör sig kring teorin om “orientalisk despotism” dvs. att bevattning skulle framtvinga komplexa politiska strukturer och en stark statlig byråkrati.
C6. Nomadism
Kursen tar upp nomadismen som särskild jordsbruksform – hur den är knuten till och övergår i andra former av boskapsskötsel. Kursen ägnas i huvudsak området från Centralasien till Nordafrika.

D. Tematiska kurser

D1. Produktionsutvecklingen – teorier och beräkningar De centrala frågeställningarna rör hur begreppet produktivitet skall bestämmas, och hur olika typer av produktivitet kan beräknas med ett historiskt perspektiv.
D2. Teorier om teknisk utveckling
Kursens avsikt är att visa på en mängd olika angreppssätt i studiet av teknik. Därför innehåller den ett spektra av arbeten från rent teoretiska till rent praktiska.
D3. Boskapsskötsel
Kursen tar i huvudsak upp husdjursskötsel. Husdjurens raser är en fråga som på senare tid tagits upp i flera arbeten, ofta av populärvetenskaplig karaktär.
D4. Bondebegreppet
Det finns en rik flora av definitioner och teorier kring bondebegreppet, kursen tar upp några av huvudriktningarna.
D5. Jordbrukarfamiljens historia i Europa
I kursen ställs konstans mot föränderlighet.
D6. Bondekulturens natursyn
Den stora svårigheten är att komma förbi den litterära kulturens uppfattningar och nå fram till de folkliga föreställningarna.