Doktorand
inger.olausson@slu.se (inger NULL.olausson null@null slu NULL.se)
» Kontaktuppgifter på SLU.se (http://www NULL.slu NULL.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-ekonomi/personal/olausson-inger/)
Profil
Doktorand i agrarhistoria sedan 2006 med inriktning mot den kommersiella trädgårdsodlingens historia, med Janken Myrdal, Else-Marie Karlsson-Strese och Richard Ferguson som handledare. Disputation är beräknad till 2013. Hortonomexamen från 1996. Mellan 1997–2001 arbetade hon med pedagogisk verksamhet, utställningar, trädgårdshistoria m m på Julita Sveriges lantbruksmuseum tillhörande Nordiska Museet. Mellan 2001–2005 var hon koordinator vid MKB-centrum, SLU och arbetade med uppbyggnaden av centret och uppdrag åt bland andra Vägverket och Boverket. Har varit anställd som adjunkt och doktorand vid avdelningen för agrarhistoria sedan 2005.
Forskning
I avhandling ligger fokus på handelsträdgårdarnas utveckling under 1900-talets första hälft och fördjupade studier görs av fyra handelsträdgårdar i Uppsala- och Stockholmsregionen. Antalet handelsträdgårdar ökar kraftigt under tidsperioden, främst i direkt anslutning till städer och större tätorter eller med goda kommunikationer. 1920- och 1930-talen beskrivs som mycket expansiva för trädgårdsodlingen, under perioden 1932-1943 sker nära på en fördubbling av arealen odlingsyta under glas (växthus och bänkgårdar). Konsumtionen per person av grönsaker, frukt och bär och andra ätbara trädgårdsprodukter ökade från i genomsnitt 46 kilo per person och år på 1920–talet till drygt 80 kilo 1951. I allt högre grad odlades ”grövre” köksväxter (t ex morötter, kål, lök) rationellt i stor skala på åkermark och handelsträdgårdarna var i högre grad beroende av de mer arbets- och resurskrävande trädgårdsprodukterna som odlades i bänkgårdar och växthus (t ex tomat, gurka, blommor).
Handelsträdgårdarna var företag med yrkesmässig produktion och försäljning av framför allt grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, snittblommor och krukväxter odlade i bänkgårdar, växthus och på friland. De karaktäriserades av en högintensiv produktion av färskvaror med kort hållbarhet och närheten till kunden var mycket viktig. Många trädgårdsprodukter är ömtåliga och skadas lätt av t ex stötar, stark kyla eller värme. Handelsträdgårdarna förlades till platser med goda kommunikationer till tätorter och städer. Det fanns fler fördelar med den stadsnära lokaliseringen. Trädgårdsmästaren omvandlade exempelvis gödsel, latrin och avfall från staden till livsmedel och prydnadsväxter för stadens växande befolkning. Gödsel användes både som växtnäring till odlingarna och som värmekälla till varmbänkarna, för att få fram exklusiva primörer tidigt på våren.
Publikationer
Dahlström, A & Olausson, I. 2008. Agrarhistoria på distans. Agrarhistorisk grundkurs som Internetbaserad distanskurs. Pedagogisk grundkurs, del 3. Utvecklingscentrum för lärande (UCL), SLU.
Olausson, I. 2007. Handelsträdgårdar i Sverige ca 1900-1950. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, volym 19-20. 2007. Olausson, I. Dokumentera handelsträdgårdar! Viola, nr 1/2.
Kofoed Schröder, J. & Olausson, I. 2005. Nya vägar med hänsyn till kulturmiljön – kulturmiljö i miljökonsekvensbeskrivningar. I: Lommen nr 1. Nordiska kulturlandskapsförbundet.
Olausson, I. & Strese, E-M. 2005. Pion. I: Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Centrum för biologisk mångfald.
Hedlund, A., Hilding-Rydevik, T. & Olausson, I. 2005. Miljö och regional utveckling – integrering av miljö och hållbar utveckling i regionalt utvecklingsarbete, miljöbedömningar och deras roll. Konceptrapport, Uppdrag från Naturvårdsverket.
Olausson, I. & Oscarsson, A. 2005. The quality in EIA concerning Detailed Development Plans (DDP) in Sweden. Paper. IAIA 2005: Etics and Quality, Boston, Massachusetts, USA.
Olausson, I. & Palm, I. 2003. Långt kvar till god MKB-kultur. I: Planera, Bygga, Bo nr 6/03. Boverket.
Olausson, I. & Oscarsson, A. 2003. Centrum för bättre MKB:er. I: Biodiverse nr 2. CBM, SLU/Uppsala Universitet.
Olausson, I. & Oscarsson, A. 2003. MKB för detaljplan – användning och kvalitet. Projektrapport. Boverket.
Olausson, I. & Skeppström, S. 2002. Kunskapsspridning och kvalitetsutveckling inom MKB – en förstudie. Redovisning av vilket gensvar försöket med nätverk m m givit. Vägverkets FoU-uppdrag, objekt 230 5112. MKB-centrum SLU.
Olausson, I (red). 1998. Julita – en guide till Sveriges Lantbruksmuseum. Julita: Julita gård & museer.
Löfgren, M. & Olausson, I. 1997. Österlövstadagboken: en bondedagbok som agrarhistorisk källa. Avd. för agrarhistoria, inst för landskapsplanering, SLU.
Olausson, I. 1996. Miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövningar vid etablering av fiskodlingar. Examensarbete. Institutionen för miljöanalys, SLU.
Olausson, I. 1994. Pionens väg till våra trädgårdar. Seminarier och examensarbeten – Institutionen för växtodlingslära, SLU, no 911.
Undervisning
Kurser som jag varit delaktig i eller ansvarig för:
Agrarhistorisk grundkurs; 2005, 2006, 2008
Agrarhistoria 2; 2006
Fortbildningskurs i MKB för yrkesverksamma; 1996, 2003, 2004
Grundkurs i miljökonsekvensbeskrivningar; 2005
Ger enstaka föreläsningar, främst om trädgårdshistoria under 1900-talet och miljökonsekvensbeskrivningar.
