Johanna Widenberg

Forskarassistent

johanna.widenberg@slu.se (johanna NULL.widenberg null@null slu NULL.se)
(http://www NULL.slu NULL.se/sv/om-slu/sok/sok-anstalld/personpresentation/?emp=5B0A5B4A5732AEB593C6DC27540055E7)
» Kontaktuppgifter på SLU.se (http://www NULL.slu NULL.se/sv/om-slu/sok/sok-anstalld/personpresentation/?emp=5B0A5B4A5732AEB593C6DC27540055E7)

Född 1975. Historiker, agrarhistoriker och arkivarie.

Mitt forskningsintresse är riktat mot äldre svensk kultur- och agrarhistoria. Just nu är jag anställd som forskarassistent vid Avdelningen för agrarhistoria och arbetar där på ett VR-finansierat forskningsprojekt med titeln ”Den förderfligaste landsplåga”. Boskapspestens framfart i 1700-talets svenska rike och myndigheters, läkekunnigas och djurägares bekämpningsstrategier. Forskningsprojektet sammanfattas enligt följande:

Många husdjurssjukdomar härjade i Sverige och Finland under 1700-talet, men boskapspesten (lat. pestis bovina) utmärkte sig på grund av sin stora smittsamhet och dödlighet bland kreaturen. Som en följd av boskapspestens härjningar utvecklades epizootibekämpning till en viktig samhällsfråga och en statligt sanktionerad verksamhet. Denna studie kartlägger boskapspestens utbredning och omfattning i 1700-talets svenska rike (nuv. Sverige och Finland) och analyserar och diskuterar olika bekämpningsstrategier. Den begränsade svenska forskning som finns på området har pekat på att myndigheter, läkekunniga och djurägare inte alltid var överens om hur boskapspesten skulle bekämpas. Denna studie betraktar de samarbeten och konflikter som uppstod som uttryck för olika eller gemensamma föreställningar, intressen och strävanden. Myndigheternas, de läkekunnigas och djurägarnas ageranden relateras till företeelser som djursyn, läkekonst- och sjukdomsuppfattningar samt intressen i djurhållningen och agrarekonomin i stort. De olika bekämpningsstrategierna relateras sålunda till seklets övriga jordbrukspolitiska frågor. Studien syftar till att fördjupa och förnya diskussionen om intressegrupper, aktörer, samarbete och konflikt i 1700-talets agrarsamhälle och jordbrukspolitik , men också till att bidra med ny kunskap och nya perspektiv inom områden som varit betydligt eftersatta inom svensk agrarhistorisk forskning, nämligen boskapspestens, epizootibekämpningens och veterinärmedicinens historia.

Utbildning
2006 Fil. dr i historia, Uppsala universitet.

2001 Fil. mag. i historia, Uppsala universitet. I grundutbildningen ingår förutom historia även arkeologi, agrarhistoria, arkivvetenskap och latin.

Anställningar/arbeten i urval
2011 Forskarassistent i agrarhistoria, Avd. för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

2009 Forskare i agrarhistoria, Avd. för agrarhistoria, SLU.

2008-2009 Vik. lektor i arkivvetenskap, Inst. för ABM, Uppsala universitet (UU).

2006-2007 Vik. lektor i agrarhistoria, Avd. för agrarhistoria, SLU.

2005-2006 Vik. universitetsadjunkt i arkivvetenskap, Inst. för ABM, UU.

2003-2006 Handledare och timlärare i arkivvetenskap, Inst. för ABM, UU.

2002-2006 Handledare i historia, b-, c-, d- och magisternivå, Historiska inst., UU.

2002-2006 Doktorand i historia, Historiska inst., UU.

2001-2006 Timlärare i agrarhistoria, Avd. för agrarhistoria, SLU.

2001 Arkivarie vid Statens Veterinämedicinska Anstalt (SVA).

2000 Arkivarie vid Landsarkivet i Uppsala (ULA)