Forskning

Agrarhistoria definieras som den del av landsbygdens historia som är direkt knuten till olika agrara aktiviteter. Detta inkluderar inte bara jordbrukets historia utan också människornas historia på landsbygden, trädgårdsodlingens historia, husdjurens historia, etc.

Forskningen är mångvetenskaplig och därmed följer att en rad olika metoder måste användas för att besvara de uppställda frågeställningarna. Metoderna inkluderar tolkning av skrivna källor, historiska kartor, illustrationer m.m. I metodpaketet ingår vidare att analysera landskapet i sig genom botaniska inventeringar, insamling och användning av paloekologiskt material och identifiering av spår av historisk markanvändning. Avdelningens forskning ligger i framkant vad gäller metodanvändning genom att den kombinerar studier av det biologiska kulturarvet med historiska källmaterial.

För närvarande bedriver vi forskning kring följande områden:

Landskapshistoria – agrar aktivitet och dess inverkan på landskapet under medeltiden och tidigmodern tid, inklusive förhållanden mellan människan, landskap, tekniknivå och markanvändningstradition (Ericsson; Hallgren; Karlsson; Karsvall; Tollin; Widenberg)

Husdjurens historia – historisk markanvändning och betestryck, mjölkproduktion och djurhälsa (MartiinMyrdal; Widenberg)

Trädgårdshistoria – trädgårdsbruk, tyst kunskap, socio-economiska faktorer inom hortikultur (AhrlandHallgren; Olausson).

Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv – produktion av andra värden i agrarlandskapet vid sidan av produktionen av föda och fibrer (MyrdalWästfelt)

Historiefilosofi och globala förändringsförlopp – i relation till teorin om jordbrukets förändring. Teorin fokuserar på krisens betydelse genom historien och på hur expansion har en tendens att gå till överdrift (Lundin; Myrdal)

1900-talshistoria; jordbruks- och livsmedelspolitik (Martiin)

+ Herrgårdarnas historia (Ulväng)